Men lycka vart är du?

Less på bakslagen som alltid verkar komma vare sig jag mår bra eller inte. Är det för mycket begärt att hitta någon att känna sig bra med? Fattar inte varför jag fortfarande bara dras till människor som inte vill ha med mig att göra. Varför kan inte min hjärna bara tillåta mig att vara lycklig? Är trött och allmänt nere. Känner mig stressad över livet i sig och vill bara ha lite lugn och ro i mitt inre. Vart är alla milstolpar över bra/roliga saker jag borde kunna se fram emot? Är less på att inte duga som den jag är.. Fan