På väg till jobbet en lördagsmorgon. Lämnade pojkvännen hemma i sängen och har matlådan han gjorde åt mig i väskan. Tror fan jag är lycklig men samtidigt rädd för att livet inte kommer att ge mer än såhär. Rädd för att tristessen ska komma smygandes. Har t om dragit ner på mängden antidepp. Håller tummarna över att få ta igen alla lyckokänslor jag inte kunnat/fått känna dom första 30åren av mitt liv. Kärlek
