Snart så

Skåne here i come!! Sista natten på jobbet innan vi drar till skåne på torsdag. Tar med mig Fredrik då han aldrig träffat min pappa lr ja inte min bror heller för den delen. Blir att tura till Helsingör på fredag & kolonihäng på lördag. Pappa har planerat han. Har haft ett par riktigt tuffa dagar nu då jag riktigt kännt att jag saknar mina mediciner. Livet är faktiskt jävligt mycket svårare att handskas med utan lyckopiller. Mina känslor är så mycket starkare nu och mer hmm oförklarliga med brist på bättre ord.  Klarar inte av människor som gillar sig själv mest av allt, blir så arg att jag kokar inombords. Tar sedan ut ilskan på helt fel personer. Reminder: var snäll Mija! Här kommer lite random bilder:

Ego & styvsyrrans (samt Zarahs) lilla knatte Felicia/Flisan som ville knäppa kort i lördags

Min fina surfplatta jag fick av Fredrik pryds utav brorsdottern Tova  

Ego(trötter) & Pixie(Ninna & Rasmus bebis) här ca 9timmar gammal född 8/4 kl:12.40 

Hehe Fredrik äter godis. Det gör han dock ofta så såhär ser han ut dagligen

En sån där dag

Fan. Livet vill verkligen inte ordna upp sig för mig. Har sån ilska i mig och jag vet inte om jag bara tar ut den på fel saker lr om den faktiskt är befogad i den grad jag låter den komma ut. Hatar att känna mig orättvist behandlad. Hatar att känna att jag inte är lika mycket värd som vissa andra. Hatar att jag inte kan acceptera saker jag ändå aldrig kommer att kunna ändra. Vill ha balans. Vill känna lycka. Vill vara trygg. Vill vara någon annan.

April och allt det där

Tjoho. Idag har jag & killen varit och lunchat på stan för första gången tillsammans. Hittade min kära vän Ida (som jag dessutom hängde hela gårdagen med) & hennes kille Petter nere på Rutiga Duken så det vart en dubbeldejt. HÄRLIGT. Gårdagen spenderades med att kliva upp runt 8 för att sen åka och hämta Ida som var snäll och ställde upp som hålla hand sällskap då jag skulle ner på kvinnokliniken i svall för att göra cellprover igen. Hade tid kl 10. Gick as bra tack vare handhållaren. Hade nog typ spytt & svimmat annars då jag var livrädd efter förra koloskopin (googla om du inte vet vad det är) som gjorde så satans ont att jag lovat mig själv att ALDRIG göra om det. Jaja det vart av iallafall och det gick bra. Läkaren trodde inte att jag hade nå större cellförändringar.
Efter läkarbesöket drog vi till Birsta och skulle storshoppa. Men jag köpte bara en present till lillasyster & sen 5stycken 80tals glas som jag samlar på (hittade dom på Fyndlagret i Nacksta) Sjukt fin serie av åttakantiga glas & åttakantigt svart porslin.

Senare på kvällen köpte jag jordgubbar & tog med 2 flaskor vin till Ida som vi satte i oss utan nå problem. Dansade även afrika danser innan vi drog ner på krogen haha. Hade en sjukt bra dag igår. Ibland känner jag mig rätt..

Mitt liv

Sitter hemma solo och är lite sorgsen. Läser mina gamla dagböcker/filofaxer och inser hur sorgligt mitt liv har varit. Mådde skit & ångest är några av dom återkommande ord som fyller sidorna år ut och år in. 3 självmordsförsök som har resulterat i tvångsinläggningar under LPT. Diverse medicineringar, terapier, terapeuter, psykologer och läkare. 2 aborter. Cellförändringar som krävde konisering. Ätstörningar. Panikångest. Tvångstankar. Klamydia, hepatit b och brustet hjärta. Att jag faktiskt fortfarande lever gör mig till en sjukt stark människa som vid det här laget borde klara vad som helst.
Jag vet att mitt liv nu är tusen ggr bättre än det nog någonsin har varit men varför känner jag mig inte lycklig? Jag har slutat röka sen 2 år tillbaka, varit utan mediciner i snart 1månad. Hänger på gymmet minst 3ggr/veckan. Träffat samma kille i över 1år och har nu titeln flickvän. Har körkort, jobb, lägenhet, pengar, vänner.  Men jag känner mig aldrig tillfredsställd eller lycklig. Jag hittar fel överallt och finns det inga så skapar jag dom. Varför kan livet inte bara kännas bra? Efter alla år av näst intill mest lidande borde det väl ändå kunna börja kännas värt allt kämpande snart.

Lillasyster

Hej jag har en lillasyster som heter Ida. Hon har oxå en blogg: idastodell.wordpress.com/

Såhär roligt har vi när vi ses. Tvingade även med Rambo på en familje bild